Om framtiden, naturen, urbanisering och slutförvaring Nu ger 20TAL ut vårt stora nummer Klimatvisioner: om framtiden, naturen, urbanisering och slutförvaring. Numret anlägger nya perspektiv på klimatförändringar och framtidens samhälle i Sverige, Danmark, Finland, Norge och på Island och Grönland. Var finns de nya idéerna om ett bättre, mer hållbart samhälle bortom melankoliska undergångsvisioner? Vad sker egentligen med människan när omgivningen förändras, och med den vår förnimmelse av våra kroppar och omgivningen? Är det möjligt att skönja de små, gradvisa skiftningar som på sikt kommer förändra vår vardag? Idéer om framtidens civilisation måste blicka bortom undergångsromantik eller teknikoptimism. I en ögonöppnande essä lyfter forskaren Bodhisattva Chattopadhyay, som bland annat leder den internationella forskargruppen CoFUTURES: Pathways to Possible Presents, nya visioner om en bättre mänsklighet inom afrika-, desi-, gulf-, arab, urbefolknings-, och skandinavfuturismer. Är det i denna science fiction- och climate fiction som framtidens hållbara lösningar tänks fram? Den prisade finska science fiction-författaren Emmi Itäranta har också skrivit en unik novell för numret, där mötet med en grupp människoliknande naturväsen står i fokus. Lisa Marainen, poet med rötterna i Karesuando, medverkar med en för numret särskilt skriven långdikt där traditionella levnadsmönster belyses med klimatet som fond. Även Inukpoeten Aka Niviâna skriver poesi som vittnar om urbefolkningarnas villkorade traditioner, där hon uppmanar nuvarande och framtida generationer till ansvarstagande. Grönland står också i fokus för konstnärerna Kaisu Koivisto och Inuk Silis Høeg, som i sina respektive projekt Nya Nuuk och Det gröna landet undersöker urbaniseringen av Nuuk och känslan av att vandra i ett besjälat Arktis. I en essä som berör den högaktuella frågan om slutförvaring skriver historikern och författaren Axel Andersson om konstruktiva sätt att förstå och ta ansvar för det mest långlivade vår civilisation kan skapa: kärnavfall. Kan konsten hjälpa människor om tusentals och tiotusentals år att förstå innebörden av den stumma monolit som människan deponerar i jorden? Litteraturvetaren och kritikern Sofia Roberg skriver om mänsklighetens föränderliga idéer om naturen, hur den har gått från att vara moder och monster till slavinna och trickster sedan antiken och romantiken fram till vår tid. I ett slags kompletterande, »Ur led är sinnet«, essä belyser Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap, hur tre samtida ekoromaner förhåller sig till frågan om människans historiskt föränderliga sinnen. Konstkritikern John Peter Nilsson skriver om hur klimatkonstnärer och aktivister skapar intryck som aktivt stör och berör, verk som får oss att känna av vad som sker med naturen, bland annat av Olafur Eliasson och Bigert & Bergström. Den sinnliga relationen till klimatförändringar och exploatering lyfts även av konstnären Madeleine Andersson, som med text, bild och klimatologiska modeller ikläder sig rollen av ett utnyttjat, fossilt bränsle. I en intervju berättar den finska konstnären Tuula Närhinen om hur hon använder sig av skuggor och landskapets vattendrag och stenar för att skapa människa-djurhybrider. I numret presenteras också flera unga, framträdande naturlyriker och prosaister från Danmark, Norge, Grönland och Island. Vi presenterar poesi ur Andreas Vermehren Holms Planetariska väsen, Nanna Storr-Hansen ännu ej publicerade bok Bøgetid och Casper André Luggs Mariabiotoperna i översättning av Ann Jäderlund. Boken Qaammassuup oqaluttuaa (»Berättelsen om månen«) skrevs när den grönländska författaren Pivinnguaq Mørchs son skulle födas. Efter att ha vandrat över Grönlands försvinnande isar började Mørch fundera på hur en saga om ett möte med en mystisk varelse kan berätta om Grönlands förflutna och framtid för en ny generation. Ett kapitel ur boken presenteras i numret, i översättning av Jan Henrik Swahn. John Swedenmark översätter poesi ur Juliane Ruis diktbok Snurra min äng, där relationen mellan en mamma och ett barn utvecklas i ett långsamt döende landskap. Swedenmark introducerar också den isländska experimentförfattaren Oddný Eir Ævarsdóttir, med två kapitel ur hennes roman Undirferli – Under ytan. Med detta nummer vill 20TAL blicka bortom apatin och tänka framåt mot något nytt. Prenumerera på 20TAL idag och få numret direkt i brevlådan från tryckeriet före jul. Du kan också prenumerera eller köpa Klimatvisioner på vår hemsida 20tal.se. Följ med oss på spaning efter den tid som är! Vänliga hälsningar, Madeleine Grive med redaktion Genom att prenumerera på 20TAL stöder du också den fria kulturen och den unga litteraturen. Tidskriften 20TAL ges ut med stöd av Kulturrådet. »Klimatvisioner« har även tryckts med särskilt projektstöd från Nordisk Kulturfond. ANNONS |